Emilia skolas in på dagis och allt går bra, gumman är så duktig och jag känner mig stolt men så mycket tankar dyker upp nu när hon börjar bli "stor"..
På sistone har jag funderat mycket på dagen då jag kände värkarna kom, smärtan på vägen till BB, förväntningarna inför förlossningen och när hon till sist låg där, nyfödd och varm, på mitt bröst..allt känns så levande och verkligt!
Sen vaknar jag upp ur det och upptäcker att gumman har fyllt året, har en egen(stark) vilja, älskar mamma, pappa och "storebror" Enzo...tänk vilken individ hon blivit bara på dessa månader och dessutom skall hon börja på dagis och jag skall börja jobba!!
Det är ett nytt liv med nya rutiner som börjar och jag ser fram emot det, hoppas Emilia också gör det och känner min starka kärlek till henne..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar